Då var det dags för en av årets höjdpunkter.
Ånda sedan vi flyttade till byn och Alexandra började sjunga för Gudrun för en fjorton femton år sedan har det hört till att delta i Lucia-firandet. Sedan följde Vicky med och strax efter Bea när hon var gammal nog. Nu sjunger Vicky för Bengt och Bea för Gudrun. Dom sjunger alltid solon och det tycker jag är mycket modigt! Lite (läs:mycket) sorgligt var att i år är Alexandra bland publiken för första gången. Jobb och skola har gett sina begränsningar och hon har fått sluta i kören.
Det är något alldeles speciellt med alla dessa underbara barn och ungdomar med stjärnor i ögonen.I allafall lockar det alltid fram en tår,...eller fler i mina ögon!
Now for one of the big moments this season.
Time to celebrate Santa Lucia in our church. It is like a festival of light in the darkest of the seasons. My girls have taken part in this ever since we moved here about fourteen years ago.They always have solo performances and I think they are very brave! Unfortunately Alexandra, our eldest has had to give it up this year as she has a lot on har plate with work and uni.
This event never fails to put a tear, or several in my eyes. it is so beautiful to listen to their lovely voices and see the stars in their eyes.
 |
Här är hela kören samlad.
Det är både barnkör och ungdomskör.
 |
Här sjunger Victoria ett solo fast det syntes dåligt från vår plats.
Såklart att man har ett extra öga på sina egna älsklingar!
Spännade med Lucia och speciellt att sjunga solo på Tänd ett ljus i mörkret.
Gudrun håller ordning i leden.
Natten går tunga fjät lät minst lika fint vid utgången.
Varje år efter Lucia tar vi några bilder vid granen i kyrkan. De senaste åren har Bengt varit med också.Slut på en underbar Lucia-kväll.
Tack så mycket till alla inblandade.
Efter kyrkan var vi hemma hos oss på Lusse-fika.
No comments:
Post a Comment